Äntligen hemma!!

Godkväll alla glada!

Nu e jag hemma i "slottet" igen. Så skönt!!!
Min quntensabehandling hjälpte en del på magsmärtorna, så jag känner mig bättre. Så skönt. Behöver inte så enormt mycket medicin just nu fick även lite nytt:))
Nu väntar jag på att bli kallad till mag och tarm enheten. Dom räknade med ca 3 veckor. Skönt!!fick även en epikens så om jag blir värre igen kan vi bara köra igenom akuten, skön tryggat sen har jag min stjärna på smärtenheten.
Slås med tanken om jag ska försöka jobba mina 10 timmar i nästa vecka eller stanna hemma och vila. Den psykiska delen mår bra av att jobba lite, men mina fysika styrka är helt i botten. Doktorn sa jag själv fick bestämma hur mycket jag orkar, ska ta ett beslut på måndag.
Kan smärtorna hålla sig så här, ska det nog gå bra att jobba lite, kanske bara en 5 tim för att det är kul. Men blir jag värre blir det klabb med avbokningar mm och det i sig själv är stressande. Det jobbig känsla att vilja mycket. Jag brukar säga att tvekar man ska man stanna hemma, lever dok inte efter den livsfilosofin själv;))

Prinsen är på persolanjippo i kväll så jag har soffan och tv.n för mig själv ikväll. Katten
Lima har jag inte sett röken av sen jag kom hem, han e ute och myser i det fina vädret, så underbart det har varit idag... ;))

Bamsekram mina nära och kära

Funderar!!

Godkväll mina nära och kära!

Jag orkade inte blogga igår, hade sånna enorma smärtor, mådde illa och ja... ich:((
Mår bättre idag, har inte behövt äta så mycket medicin och även om smärtorna finns är det bättre.
Jag va ner på smärtenheten och fick en Quntensa behandling på magen idag, vi gör ett expriment. Läkaran vet inte vad som är problem och vi prata då fram och tillbaka. Om det finns nervskador efter alla oprationer tar quntensan bort dom och då kanske vi är en bit på väg. Jag väntar nu på att få komma till mag och tarm enheten för en ny utredning. Först var det två månaders väntetid, men nu liger jag som akut patient.. jag hoppas det blir snart. Vet att jag ska ha tålamod, men jag känner att jag snart inte orkar mer.... haft ont så länge den 4okt är det 14 månader sen det hela började... det är lång lång lång tid.
Känner mig även besiken över att läkarna på något sätt har gett upp, de liksom för svårtt känns det som, jag trodde man som läkare tyckte om utmaningar...

Ibland när jag träffar mina vänner glömer jag bort att deras liv går vidare, dom utveklas, upplever och stimoleras dagligen. Jag känner mig som jag står på paus, evig väntan efter att livet ska börja igen.
Samtidig så händer det en massa fatastiska saker i kärlekslivet i hela denna röra hitta jag prinsen som står stadigt vid min sida i vått och vått...;)) Han är fantastisk på alla sätt och viss, finns inga ord för det stödet han ger, vi har blivit sambo, Lima har fått en husse och jag älskar mitt nya liv... Önska jag kunde få må bra och få lite daglig stimolans i livet från jobb och världen, resa lite, gå på tjejmiddagar skäma bort prinsen, mm myspys....

Träffade en tjej idag som ligger inlagd för att dom inte fått bort hela moderkakan efter förlosningen av hennes fina son, hon ligger nu och är helt hjälplös, dom ska operera henne i morgon. Av hela mitt hjärta hoppas jag att hon kommer må bra sen, så hon får njuta av att vara mamma. Hennes man finns vid hennes sida hela tiden, det gör mig glad, att hon inte ska behöva kämpa själv... lycke till tjejen!!!

Nu sitter jag här och njuter av känslan att må lite bättre, min sänggranne har bytat avdelning, så nu e jag ensam igen:)) lite skönt faktiskt!!
Fundera här om dagen att det måste vara fantatiskt deprimernade att läsa min blogg, ska se om jag kan hitta en positisv och den gammla roliga jag igen... snart :))

Trevlig kväll :))

Vackra tisdag:)

Godkväll alla glada!

Så underbart vacker tisdag, sol frisk vind och hög luft... älskar dessa fina höstdagar. Man kan ha jackan öppen, känna den friska vinden i ansiktet. Folk över allt som en fin sommardag... mysigt :))

Jag har lekt detiktiv idag för att hitta en ny duktig läkare... svårt... Tog ett beslut att kontakta en gammal stjärna som jag träffa för 10 år sen. Vem vet han är kanske rätt persson denna gången också...

Min så kallade kära Mor va på besök idag, hela 20min. Konstig känsla. jag har legat på sjukhuset ca 5 månader i år och idag va första gången...
Jag vill förlåta, öppna dörren och vara glad. Alla kan vi fela som man säger...
Men varför nu? för sitt eget samvetes skull eller för att hon verkligen vill. Tänk om jag viste vad hon kände och tänke då hade det varit lättare att förstå och förlåt... just nu e jag likgiltig. Vet att den känslan kommer gå över i sorg och besvikelse.
När den känslan dycker upp e jag lycklig över den "familjen" jag har i mitt liv som jag själv har valt.
Den stora fina familjen som består av underbara vänner, vänners föräldrar. Obeskrivliga fantastiska prinsen, drottningen och resten av kungliga familjen:))
Då känner jag mig lyckligt lottad, älskad, uppskattad och hemma:))

Sötaste katten Lima har blivit en riktig utekatt sen han fick flytta till hus, enlig prinsen är han ute så mycket han bara kan och här om kvällen  stanna han borta hela natten, hi hi hi trodde jag aldrig skulle ske. Han e rädd för min egen skugga, hi hi hi. Men de bra han tuffar till sig:))

Önskar er en mysig tisdag kväll! Glöm inte säga något fint till människorna du har i ditt liv och älskar:))

bamsekram:)

Dag nummer 6 måndag

Godkväll mina vännner!

Varit en jobbig dag, mycket smärtor och mycket medicin. Min läkare skicka mig på ct- idag. Man ville titta om jag hade fel på njurar/urinvägar. Jag har inte fått några svar än, kommer i morgon. Känns skönt att dom gör något. Jag blir så ledsen när läkare efter läkare efter läkare säger.... ja, du e ju ett svårt fall. vi får prata med smärtenheten. Jag anser inte själv att jag e fördig utred, måste finnas många fler undersökninga att göra eller skika mig till en anna enhet. Dom tänker ju så olika, ser på kroppen på olika sätt.
Jag har inget emot att vänta på olika utredninga mm... men jag vill känna att det finns en plan. Men det känns som om ma måste "slås" för att något ska hända. När jag kom in på akuten i föra veckan ville doktorn skika hem mig då han ansåg att det inte fanns mer att göra för mig och att jag fick leva med smärtan. medans vi pratar får jag ett smärtanfall. dorkorn blir vitt i ansiktet och säger... ojdå... detta är inte bra, jag kommer igen. Sen blev jag inlagd. Jag hoppas min överläkare tittar in i morgon, så tråkikgt att prata med mellanparten, dom vågar inte ta några beslut.

Smärtenheten var och hälsa på, det va skönt att parat av sig. Dom är ett stort stöd på många sätt.
Vi pratade om mina mediciner och jag berättade att jag e nöjd. Får lite andrum mellan smärttopparna och i morgon biti ska vi prova på lite akupuntur. Jag ska försöka inte ta min morgon medicin så vi kan se hur akupungturen tar när jag inte ha medicin i kroppen.

Svärmor har hälsat på tre gånger idag och bjudit på en massa goa skratt och mysprat. fick även en glass :)) muma.. hi hi
Min älskade prins titta förbi nu i kväll och pussa lite på mig:)) e så lycklig att jag har honom i mitt liv.. fnizzz finns ingen som gör mig så glad. Bara jag ser honom vet jag att jag e hemmma:))

Det senaste dagarna har jag varit enormt sugen på poppcorn, chips och annat sallt... måste vara medicinerna som sätter sprätt på smaklökaran hi hi hi ja ja... kan ju drömma lite till... fnizzzz...

Önskar er en mysig måndag kväll:))

Söndag mys!

Hej du glade :)

Tack för att du titta in på min lila blogg :)) Jag tänkte skriva om mitt lila liv... Jag är en glad tjej som för stunden är sjuk... men de ska vi råda bot på. Jag tror på det goda i livet, lever lite i en rosa bubbla med min prins och vår katt Lima:))

Idag har jag mest sovit, man blir så trör av medicierna. För stunden är jag helt uppslukad i Hungerelden. Andra boken av eriksson&axlander sundqvist triologi. En magsträrk med spännade bok. Inte ofta jag sträckläser men denna kan jag nästan inte slita mig ifrån. :) Även om det gör ont i mitt hjärta när jag läser om alla hemskheter.

Jag har haft mitt rum själv nu några dagar men för en stund sen kom en äldre dam, stakaren hon fastar. Har börjat vänja mig vid att dela rum med främlingar .:))n hi hi

Nu ska jag läsa lite till och kl 22.00 är det The big bang theriy, bara älskar  den serien.

tack för att du titta förbi hos mig. hoppas vi ses igen :))

nati nati :))

Sjukdomsinformation!

Hej alla glada...

Jag ligger inlagd på sjukhuset igen. Varje gång vi åker in till akuten för att smärtorna blir för jobbiga önskar jag att ett mirakel ska ske och att läkarna ska hitta grundproblemet till mina eviga smärtor. När jag i början av januari 2011 reda på vad som skulle ske, kände jag en lättnad. Inte att det va det svar jag vill ha, men det va ett svar.
Doktorn berättadeatt jag liter av koliksmärtor i buken, en kraftig inflamation på endtarmen och en fistlen som sitter mellan entarm och vagina. Inflamationen och fistlen läkte man ut med antibeotika och cortisonskum, detta tog ca 12 veckor. Läkaren tyckte att jag kunde åka hem igen med alla mediciner och även jobba lite om jag skulle känna för det. Han sa att din smärtor bör avta när inflamationen lägger sig. Jag va positiv till mitt svar och längtade hem.
Jag stanna inte många dagar hemme fören smärtorna eskalera och vi fick åka in igen... Man bestäde då att jag skulle göra en MR. Men väntetiden va 8-12 veckor då jag inte är en akut patient. Hem igen med nya mediciner... 6 dagar senare in igen. När jag hade legat 10 dagar med kraftiga smärtior utan att någon gjorde något och min ansvarige läkare inte hade besökt mig, blev jag arg och ledsen...
Kravlar mig ur sängen och letar upp överläkren. Frågar om han har lite tid över, han såg inte inponerad ut, men men... Han berättar då att han inte är medveten om hur dålig jag är och ber om ursäkt, 40 min senare har jag en tid till en MR. Vad som gör mig mest besvike är att man ska vänta ska vänta så länge på en undersökning och när man väl skäller hittar dom en tid snabbt. Tänk på alla dessa människor som inte orkar säga emot, jag är van att ta hand om mig själv, så därför hittar jag styrka... Något är fel på systemet.
MR visa en fistel till mellan tunntarm och endtarm. En opration bokas 8 veckor senare... Jag försöker vara hemma, men smärtorna e enorma, vi åker in igen och jag ligger på sjukhuset i två veckor i väntan på opration.
Efter oprationen visa det sig at jag hade ingen fistel, men buken fyld av endometrioscystor. Man tog bort dom och sydde ihopp mig igen. Inflamationen va borta och den andra fistlen började att stänga sig, men kolik smärtorna bestod. Läkaren mena på att det kunde ta lite tid för kroppen att komma i balans och jag skikas hem med en hel drös smärtlindring.
Fyra veckor senare va jag hos doktorn och man kan kostatera att fistlen är helt borta. vävnade är lite tunn men de ska läka med tiden. Jag har fått smärtor i händer,fötter, armar och ben. Så nu blir det en nevrologisk utredning i samband med smärtenheten. Man misstänker att det är biverkningar från medicinen.

Under maj-juni-juli och in i augosti, hände inget... var gång jag sa ifrån att jag mådde smäre höjde man min smärtlindring men i v 29 var smärtorna så illa att jag inte äns kunde sitta på en stol och äta... vad jag än gjorde ville inte smärta ge med sig trots all medicin. detta helvete började en torsdag och när vi kom till lördag stod jag inte ut mer.
Jag och svärmor tog en sväng in om akuten och träffade en jätte duktig läkare, han konstaterade att jag hade tendens till magsår och bokade in en gastroskopi, samt gav mig lite lugnande till magen. Mot smärtorna fick jag en stor ketoganspruta för att bryta smärttoppen och sen hem igen.
Söndagen var bättre men långt ifrån bra, och söndag kväll, tillbaka på ruta ett.
Måndag kom svärmor förbi titta till mig. Vi pratade fram och tillbaka om vad vi skulle göra... åka in och bli inlagd eller härda ut. Vi bestämde då att jag skulle ta en oxinorm 5 mg ex ut över min medicindos... klockan var fem och jag hade redan maxat all min medicin, vi hoppades att den skulle bryta smärtan så att jag kunde få sova lite.... men oj nej.....
20 min senare kom all medicin upp igen.... smärtan la sig lite och jag kunde slappna av lite. 2 timmar senare ville jag ha lite mat och tog mina nya magtabletter som skulle tas 30 min innan man äter. 20 min senare kom dom också upp igen.... efter en timme eller så prova jag dricka lite nyponsoppa, det gick jätte bra. Vid tio tiden på kvällen tog jag mina vanliga åtta tabletter och 20 min senare.... upp igen :((
Då hade vi inget val, in på akuten igen.
Väl inne strax innan tolv, fick jag två sprutor ketogan på fem timmar och blev hemskickad igen , men ett svar om att jag antagligen hade  fått en överdos och kroppen sa ifrån. (kunde jag också räkna ut)
Jag sov till halv två på tisdagen och när jag vaknade kände jag mig mycket bättre... smärtan va kvar men långt ifrån så illa.  Det va då tänkt att jag skulle svälja mina tabbletter som vanligt för att inte få ett smärtgenombrott. Men med tanke på gårdagens upplevelsen ville jag inte.
Prinsen och jag prata länge om hur vi skulle göra, riskerna vid att gå på avgiftning, földerna av smärtan, ev inläggning igen mm. Men vi tog ett beslut, ingen mer medicin....
Den resan var både befriande och fruktansvärd.....sju dygn tog det. Trötheten blev bättre, magsmärtan e kvar men ochså bättre smärtorna i kroppen blev värre..... men i helhet så mår jag  bättre utan all medicinen, ska jag äta en massa piller vill jag i alla fall vara smärtfri, ska de endå göra ont kan de lika väll göra ont utan massa gifter som gör att man inte mins sitt eget liv. Känns som man går i en dvala genom livet. Det va en underbar känsla, känna sig levande, närvarande, mm.... underbart :)))

Lycka vara inte så länge tyvär, han njuta av lite vin och några befriande dagar, men nu går vi neråt igen... smärtan har eskalerat och läkarna vet inte vad dom ska ta sig till. jag ligger nu i min sjukhussäng och känner mig lika sjuk som jag gjorde i febuari, jag får en massa smärtlindring men i övrigt känns det inte som någon gör något. Jag har beslutat mig för att NU vill jag ha tillbaka mitt liv. INGEN ska skika hem mig med en dröse smärtlindring och säga, vi vet inte, så du får prata med smärenheten. fortsättning följer.....

bamsekram på er :)))