Släktträff:)

I helgen var vi på släktträff med hela prinsen familj. Dom försöker träffas ett par gånger om året.
Jag tycker alltid att det är supper roligt. Prinsen familj är ett glatt härligt gäng.  :)
Vi åkte ut mitt i skogen. Vi bodde alla i en stor stuga, några få tältade på området och några bodde i husvagn. Ett riktigt smultronställen. Helt underbart. :) rogivande.
Prinsen moster hade planerat fika i skogen nära sjön. En tippsrunda, grillning, matlagning över öppen eld och massa mys. Jag såg jätte mycket fram emot vårt lilla "semester"

Med tanke på smärtorna som har plågat mig en längre tid, har jag börjat vänja mig vid att gå miste om en del av livet och vardagen. Jag har även vant mig vid att gå miste om stunder på en fest.
Jag har axepterat att jag måste gå ifrån och vila även om jag har roligt. Jag har börjat förstå att jag ibland inte är närvarade rent psykiskt. Men jag har enda velat närvara på olika evenemang även om jag vet att jag blir enu sämre flera dagar efter. Jag har lärt mig att fysiskt aktivitet är det värsta jag kan göra. Men det är så tråkig att bara ligga i soffan.
Alla små utflykter vi gör har jag alltid tyckt att det är värt det, även om jag får gå ifrån ibland.
Dom små glad stunderna är guld värda. :)
Den senaste månaderna har jag blivit ännu sämre och prinsen har blir mer och mer orolig för mig. Han har även varit lite mer nervös för att köra iväg med mig. Ifrågasatt om vi inte ska stanna hemma. Som alltid, säger jag. Nej, det går säkert bra. Det ska bli roligt. Snäll som han e åker vi iväg.

Men i lördags önska jag att jag hade lyssnat och stannat hemma. Dagen började med höga smärtor. Jag hade inte sovit så mycket natten till lördag pga av smärtor. Efter lite vila och massa medicin komm vi iväg tre timmar senare än planerat. När vi väl komme upp till den underbara stugan får vi sitta kvar i bilen en lång stund, för jag har så ont att jag inte kan flytta på mig. :(
När det väll lättar lite  är det dax att hälsa på alla, njuter av omgivningen.
Vi får lite lunch, dom andra har ätit. Mer medicin och lite andning.
Sen gick vi alla en lite promenad ner till den lilla sjön och tog en fika. Samt en liten lek som jag tyvärr fick sitta över.
En timmer senare var vi tillbaka i stugan. Jag hade då blivit sämre igen och fick gå och lägga mig.
Sov en stund. Fick mer medicin. Vila lite till.
Sen var det tid för lite korvgrillnig, gott. Prinsen hade även köp lite marsmellos som vi skulle grilla till efterrätt. Mums :)
Jag fick en korv, fick mer ont. Fick en korv till. Fick en spruta samt ett smärtgenombrott som innebar att jag bara sätt där och störde alla andras trevlig samtal med min andning ett par timmar,  Suck!
Mer medicin och sängen. Somnade ledsen över allt roligt jag gick miste om.
Nästa morgon blev det god frukost och mer medicin :( suck!
Efter frukosten skulle alla ut på tippsrunda, kul! Jag fick snällt stanna i stugan och vila.
Sen var det lunch, packa och hem igen.
Resan hem var jag ledsen och tröt. Ledsen över allt roligt som hade passerat förbi utan mig, och tröt pga av alla smärtor som inte lugnade sig.

Jag är såååå glad över att det endast är sex dagar kvar av detta helvete.
Jag längtar efter att bli av med alla mediciner. Ska bli så underbart att känna sig som vanligt i kroppen. Tycker inte om känslan man får  av alla opiater, känner mig svullen och bedövad.

Sex dagar kvar.... Tänk, endast sex dagar kvar. :) hoppas.... Hoppas...
Tack för titten:)