Sårbar!

Det är länge sen jag skrev.... Har haft så många känslor att jag inte vetat vart jag skulle börja.

Den senaste tiden har jag blir mycket sämre i magen och är väldig låst hemma. Jag kan/vågar inte lämna huset själv. Väldigt tråkigt faktiskt.
Min psykolog är en ängel och kommer på hembesök nu när jag inte kan ta mig själv till henne.
Den enormt fina servisen är jag obeskrivligt tacksam för.

Vårt senaste möte pratade vi om sårbarhet. Jag har hela livet varit rädd för spindlar, men enda på en nivåer att det inte har påverkat mitt liv. Min vardag.
Sensmärtorna ökade i magen har spindelrädslan ökat. Jag känner en enorm panik vid bara tanken av en spindel. Spelar ingen roll hur små dom är.
Jag kontrollerar tak, väggar, hörn mm så där inte finns några spindlar. Rycker till vid skuggan av något som skulle kunna vara en spindel..... Väldigt påfrestande.
Jag pratade med psykologen om det. Hon tror att då jag är väldigt sårbar just nu, svårt att röra mig, svårt att kontrollera mitt eget liv så kan en fobi förstärkas.
Jag har funderat mycket på hennes ord. Jag känner mig svag och utsatt, sårbar!
Min fobi har minskat efter vårt samtal. Jag vet ju att en spindel inte kan skada mig.
Även om jag rör mig långsamt, så kan jag röra mig, oftast! ;)
Jag jobbar dagligen på att förbättra mina tankar kring dom spindlarna. Trodde aldrig jag skulle kämpa med det också mitt i allt...

Prinsen är fantastisk, han tar bort alla spindlar som hälsar på vårt lilla hus, vilket jag är enormt tacksam för. Även mina sköterskor fixar ;) snälla är dom.

Önskar er alla en fin vecka. :)